Malin

Ut på äventyr
Hejhopp!

Nu, mina vänner, sitter jag på tåget. På väg var undrar kanske en del? Nya Zeeland är svaret på det, följt av Australien och Bali. Själv. Jag är fullständigt livrädd. Sitter på tåget och mår så otroligt illa och nästan gråter, men samtidigt är jag så sjukt taggad. Så hejdå vackra vinterland och mina fina vänner. Vi ses om tio veckor. 

Tips: Om du, som jag, reser själv för allra första gången och har beslutsångest och kontrollbehov osv, börja planera i god tid. Att börja bara någon dryg månad innan är stressigt som bara den. Trust me.

Malin

Att flytta hem
Hejhopp!
 
 
Mina närmsta vet redan om det men för er som inte visste det har jag sagt upp mig och flyttat hem från London. Kortfattat var varken au pair- eller storstadslivet min grej. Jag ångrar självklart inte att jag for dit och testade det för en sekund. Det har lärt mig en hel del och fått mig att växa otroligt mycket. Dessutom har jag träffat några superfina personer som jag är så glad att jag stötte på, oavsett om jag håller kontakten eller inte nu efter. Nu till våren planerar jag att resa, förmodligen själv, men inget är spikat så mer än så säger jag inte nu. Resten av tiden blir det till att jobba, så fort jag hittar jobb.
 
Hur som helst tänkte jag att jag kan dela med mig lite av lite saker som kändes konstigt när jag först kom hem och kanske fortfarande gör det. Here it goes:
 
  • ALLA PRATAR SVENSKA! Visst hade jag Svenska vänner i London och var med i luciakören i Svenska kyrkan men det var liksom på sitt eget lilla hörn. Nu är alla skyltar på Svenska, i princip alla främlingar jag går förbi pratar svenska och det är så ovant. När jag bytte tåg på vägen hem och skulle köpa lunch var det så nära att en började prata på engelska istället och tyst behövde översätta till svenska i huvudet. Jag har dock börjat vänja mig men lite underligt är det allt när en börjat tänka halvt på engelska.
  • Det är inte heltäckningsmatta nånstans. Särskilt konstigt känns det i trappen. 
  • Badrummet känns så annorlunda... och jag kan inte sätta fingret på vad för det är precis som det alltid varit. 
  • Det är varmt i huset! Alltså värmen är på dygnet runt! Jag behöver inte gå omkring i varma tofflor och tjocktröja ela tiden. Till och med då brukade jag frysa där. Nu är det alldeles för varmt. 
  • Jag måste koka vatten till te istället för att bara kunna få det direkt från en kran.
  • Här hemma sätter en på kranen i köket genom att dra åt sidan istället för ner. Det enda det gör här är att ändra värmen. 
 
Det är allt jag kan komma på för tillfället. Men alltså oj vad konstigt det var när jag, kvart över fyra på morgonen, stängde dörren till huset i London och gick ut till taxin som skulle ta mig till Heathrow. Vetskapen om att så fort jag stänger dörren kommer jag inte in igen på egen hand för att jag inte längre har några nycklar. Så konstigt när jag landade och alla pratade Svenska. Så konstigt när jag kom hem och allt kändes så annorlunda, även små saker som att handtagen känns så lätta. Något jag trodde att jag skulle ha svårt att vänvja mig vid var högertrafiken, men icke! Det har jag inte haft några som helst problem med. Just det känns helt normalt. 
 
Malin