Nu har jag flyttat

Hejhopp!
 
I söndags, för snart en vecka sedan, flyttade jag till England. Jag tror jag grät varje kväll i minst en vecka innan, och jag trodde jag skulle fortsätta med det ett tag när jag kom hit, men icke. Jag tror jag gjorde resan hit lite i chock över vad det faktiskt var jag gett mig in på och över att det gick så lätt. Det var ju bara att åka, så jag kände mig mest förvirrad, jag som varit så rädd och oroat mig så mycket. Jag grät varken på vägen hit eller under första kvällen, som jag trott att jag skulle.
 
Andra dagen bröt jag förvisso ihop på kvällen, men inte så mycket av hemlängtan eller så. Jag var bara extremt slut efter första dagen, då jag tror vi gjorde någonting konstant 10h i sträck och det bara blev alldeles för mycket för mitt huvud. Ny familj, ny stad i nytt land där jag aldrig varit - så olikt från där jag växt upp, nytt språk. Visst kan jag Engelska bra men det är ju defenitivt inte som att tala sitt modersmål. Jag vet inte hur många gånger under dagen jag fick påminna mig själv om att jag inte ens varit här ett dygn. Hur som helst har dagarna efter det varit mycket lugnare då jag är ledig några timmar mitt på dagen de dagar jag jobbar då barnen är i skolan, så efter det har jag mått bra. 
 
Det känns så konstigt att det inte känns sådär jättekonstigt (än så länge i alla fall). Det känns varken sådär jättejobbigt eller alldeles underbart just nu. Det känns bara vanligt. Det känns som att det är här jag ska vara. Att ha ett vardagligt liv här känns inte så extremt mycket konstigare än att ha det i Sverige. Det är nog till stor del på grund av familjen. De har verkligen gjort allt för att få mig att känna mig som hemma och försökt sätta sig in i hur det är för mig att komma till ett helt nytt land för att bo hos en i princip helt främmande familj. Visst har jag fortfarande en hel del kvar innan jag verkligen gjort mig hemmastadd och vunnit över barnen helt, men det är okej. Jag har bara varit här en vecka. 
 
Än så länge bor jag i gästrummet, på fjärde våningen, då rummet där jag ska bo i nere i källaren inte är helt färdigt än. Visst blir det lite jobbigt att springa upp och ner för alla trappor ibland men det är ändå mysigt... och så får man sig ju lite gratis träning på köpet. Ljuset är dessutom inte det värsta. En förmiddag då jag stannade inne och tog det lugnt blev jag plötsligt bländad av att solen reflekterades i badrumsspegeln... så då kunde jag ju bara inte låta bli att ta lite självisar. Det varma ljuset när solen är på väg ner är inte så dumt att se på det heller. 
 
Idag var jag helt ledig och spenderade större delen av dagen inne. På kvällen tog jag dock en promenad till en park, det närmaste jag har till någon form av natur nu. Det var ändå rätt fint i kvällsljuset.
 
~Malin

Lund

Hejhopp!
 
För en vecka sedan for jag till Lund för att hälsa på min syster och träffa henne en sista gång innan jag flyttade till England. På kvällen då jag kom dit gick vi ut och åt supergod pizza med farfar, Kerstin och vår kusin Simon. När farfar och Kerstin farit stannade Simon kvar en stund hos Sara och vi spelade alfapet och drack te. En myskväll helt enkelt. 
 
På lördagen cyklade Sara och jag till en idyllisk, liten ravin där vi även stötte på lite gulliga kor. Sen for vi och käkade falafelrulle innan vi for hem och bakade en riktigt kladdig kladdkaka. Mums. Så hade vi ännu en mysig kväll hemma hos henne, bara hon och jag. Min sista, underbara, hela dag i Sverige. 
 
~Malin

Lund

Hejhopp! 
 
Förra helgen var jag i Lund och hälsade på min fina syster för första gången. Jag hade varit i lägenheten utan henne dock, innan hon flyttade dit. Nu var det hur som helst på tiden att jag hälsade på då hon bott där i 1,5 år och det är bara 3,5h dit med tåg. Jag åkte dit på fredagskvällen, med ett drygt 40 minuter sent tåg, och hem på söndag eftermiddag. När jag kom dit åt vi soppa hon hade gjort i ordnig och lite ischoklad hon också gjort. Sen fick hon även en teklaender jag hade med mig från mamma. Jag hade med mig mina tre första dagar också så att vi kunde dricka kalenderte tillsammans. 
 
På lördagen sov vi ganska länge och for sedan efter frukosten ut på lite sightseeing då hon visade mig var hon pluggar och en massa annat kul. Efter det och en hämtning av ett paket for vi till Malmö och käkade falafelrulle och gick på second hand där vi båda hittade fina saker på Öppna Hjärtat. Jag köpte en randig t-shirt och en stor, röd tjocktröja. Efter det for vi tillbaka till Lund och handlade lite till en fritata vi tänkte göra till middag. Sara fick vila lite också då hon hade feber större delen av tiden när jag var där. Efter middagen tog vi det ganska lugnt och fixade oss för att gå på julfest i ett kollektiv, då jag fick träffa hennes fina vänner. Det var både roligt, trevligt och intressant. Vi kollade självklart även på julkalenderna nån gång under detta tidsförlopp, vilket vi även gjorde dagen efter.
 
Även på söndagen, första advent, tog vi sovmorgon, så att Sara skulle få så mycket sömn så möjligt och bli frisk nån gång. Efter det käkade vi frukost och sen for hon på affären för att köpa lussebullar medan jag flyttade runt lite saker i hennes lägenhet för att få plats med två av våra kusiner och deras mamma. En av kusinerna har nämligen börjat plugga i Lund precis som Sara och råkade ha familjen på besök samma helg som jag var där. Vi hade jättetrevligt adventsfika ihop innan de var tvugna att fara. Sedan tog Sara och jag det bara lugnt innan vi slängde ihop lite äggröra (vilken för den delen blev supergod) så att jag hade något i magen innan jag skulle hem. Denna gång var tåget som tur var i tid och sen när jag kom hem blev det till att äta lite till och packa om för att fara iväg på nya äventyr dagen efter. 
 
Jag hade det verkligen superbra och mysigt hos henne. Det var en helt värd resa, trots att jag riskerade att bli sjuk. Nu är det en vecka till och sen får jag se henne igen då hon kommer hem till jul. Härligt! Lite kul var det ju att bland det sista hon sa, innan vi gick mot tåget för min hemfärd, var att hon var chockad över att vi inte bråkat någonting. Det brukar ofta bli lite tjafs mellan oss sådär som det är för de flesta syskon, men nu gick det faktiskt smooth rakt igenom. Det gjorde ju bara saken ännu bättre, som grädde på moset.
 
~Malin
 
 
Visa fler inlägg