Skrattretande

 
Hej! Här har ni en video där en idiotisk artikel gås igenom. Jag kan dock säga att jag snarare blev så glad över att det finns folk som i denna video som inte är totalt ignoranta än vad jag blev arg precis när jag såg den. Men det är ju egentligen sorgligt att jag över huvud taget ska behöva bli glad över en sån här video. Att det finns så många som författaren till själva artikeln gör mig aningen illamående och det känns så sjukt att det är så många tänker. I princip allt denna tjej säger kan jag känna igen mig i eller hålla med om så jag tänkte att jag kunde dela med mig av den här. Jag blir så besviken när jag nu i efterhand tänker på det. Besviken på samhället och besviken på folk som inte kan acceptera psykisk ohälsa som något riktigt. Sjukt är vad det är. Nästan skrattretande.
 
~Mallompan

18. Styrka

Hejhopp! Det blev inget fotograferande idag heller, då jag spenderade i princip hela dagen med att rensa och städa mitt rum, måla och hade myskväll med två fina vänner. Men jag kan ju ändå skriva lite vad jag tänker att styrka är.
 
Jag hade förmodligen tagit någon bild på fysisk styrka eller något självporträtt eller letat upp något utomhus som kan stå för styrka om jag hade haft tid, men styrka kan ju vara så mycket mer än det man ser. Det kan vara allt från att kunna lyfta en massa tunga vikter till att ta sig igenom en jobbig uppgift i skolan eller på jobbet eller att klara att fortsätta ta sig framåt när man mår mindre bra. Att någon inte orkar med samma uppgifter som någon annan behöver till exempel inte betyda att den personen är svagare eller i grund och botten klarar mindre. Mår man psykiskt dåligt kan det vara en stor ansträngning bara att ta sig ur sängen på morgonen. Att den personen då klarar ta sig upp och gå igenom en hel dag precis som vanligt är otroligt starkt. Mår man bra psykiskt blir allt mycket lättare, precis som att det är lättare att gå med en vältränat frisk kropp än en skadad. Skillnaden är bara att det ena syns och det andra inte gör det. Det är starkt att våga vara sig själv. Det är starkt att våga visa känslor, att våga vara ärlig. Det finns så otroligt mycket som är styrka.
 
~Malin

~Ta vara på det bra~

Hejsan! Jag är så otroligt glad just nu. Jag hade ångest över att skolan skulle börja, men nu när den är igång... wow. Visst, vi har inte ens haft en fullständig skolvecka än och tempot kommer säkerligen bli högre senare men jag har börjat riktigt bra, så om det går utför så börjar jag i alla fall inte på noll.
 
Jag känner att det är bra att göra så mycket man kan och anstränga sig när man kan och orkar, speciellt om man vet med sig att man haft det tuffare tidigare och lätt kan köra fast. Då gör det inte lika mycket om det går sämre en annan gång. Dessutom känns det så underbart bra när man lyckas, när man gör nytta.
 
Den enda kursen jag verkligen kört igång med just nu är matten, vilken jag inte alls låg i fas med förra terminen. Nu är det ju dock en ny kurs, matte 4 så jag har inte allt det med mig. Matte 3 är avklarat och jag kan släppa det. Nu får jag ta nya tag med matten och jag ligger mer än i fas, vilket känns extremt skönt.
 
Det känns som att det även blir lättare att göra bra ifrån sig och hänga med senare om det går bra från början, för då har man även självförtroendet på en ganska hög nivå. För mig betyder det otroligt mycket att jag nu känner att jag kan då mitt dåliga självförtroende och min perfektionism hindrat mig väldigt mycket. 
 
Nu när skolarbetet börjar gå bättre känns det extra bra, bättre än när jag gör det jag tycker om nästan, för att klara av något man inte klarar av eller inte alla gånger tycker är jättekul är något att vara stolt över. Det är det man behöver jobba för för att åstadkomma som får en att växa.
 
Jag har idag även varit på schemaläggning för mina sånglektioner och på måndag nästnästa vecka drar kören igång igen. Dansen börjar dock inte förrän i september och där har jag valt att hoppa upp en klass, så vi får se hur jag klarar av den utmaningen när jag väl kommer dit.
 
Det känns i alla fall bra att ha lite saker utanför skolan som jag kan fortsätta komma tillbaka till, som jag älskar att göra. Utan sången och dansen vet jag inte hur jag skulle orka med allt. Det är som frizoner där man får bestämma om man ska vara.
 
Om jag inte hade några intressen utanför skolan skulle min fritid inte bli särskilt kul, eller mitt liv över lag för den delen. Jag har ju vänner jag kan träffa, men man måste ju ha någonting som är ens eget också. Vänner är de man delar med sig av sina erfarenheter, sin lycka och allt annat i sitt liv till, som man både ger till och får från.
 
Att vara älskad är något alla behöver, men man behöver också älska sig själv för vad är det annars för liv man lever? Man måste tro på sig själv.
 
Har du som läser detta precis som jag ofta svårt att tro på dig själv o.s.v och påverkas av det i skolan, eller jobbet för den delen? Om du mår bra vill jag bara säga åt dig att anstränga dig lite med allt det där mindre roliga men också se till att hitta något du älskar att göra. Om du senare mår sämre så drunknar du inte lika fort, för om du bygger upp din lycka och ditt självförtroende tar det längre tid att falla.
 
 
Gör allt för dig själv, inte för någon annan. Gör bara det som är till nytta för dig. Om att göra något för någon annan gör dig lycklig, visst. Gör dock inte någon annan lycklig på din bekostnad (eller ha det i alla fall inte som vana). Jag vet att det inte direkt är något nytt jag kommit på, men en påminnelse skadar aldrig. 
 
Ciao!
~mallompan♥
 
Visa fler inlägg